Hoppa till innehållet
Region

Latinamerika & Karibien

Spanska, portugisiska, fransk-baserade kreolspråk och urspråken i Central- och Sydamerika samt Karibiens öar.

Dialekter i denna region

Alla dialekter →

Caribbean Spanish

Spanskan på Kuba, i Dominikanska republiken och på Puerto Rico. Delar med andalusiskan aspirationen av /s/ och förlusten av slutkonsonanter och bär ett distinkt ordförråd format av tainos och afrikanska språk.

Colombian Spanish

även: Bogotano

Spanskan i Colombia, internt varierad regionalt. Den andinska Bogotávarieteten anförs ofta för sin konservativa fonologi och beskrivs ofta som en av de tydligaste talade varieteterna i Amerika.

Andean Spanish

Spanskan i de andinska högländerna i Peru, Bolivia och Ecuador. Starkt påverkad i uttal, grammatik och ordförråd av quechua och aymara.

Rioplatense Spanish

även: Río de la Plata Spanish

Spanskan i Argentina och Uruguay. Distinkt genom sina voseo-verbformer, sheísmo / zheísmo-realiseringen av <ll>/<y> och en intonation starkt påverkad av italienskan.

Chilean Spanish

Spanskan i Chile. Känd för snabbt tal, kraftig aspiration av /s/, distinkta verbformer i andra person och ett rikt slangordförråd.

Venezuelan Spanish

Spanskan i Venezuela, centrerad kring Caracas. En karibisk spansk varietet nära släkt med kubansk och dominikansk spanska, med stark /s/-aspiration och ett distinkt ordförråd.

Ecuadorian Spanish

även: Costeño Ecuadoriano

Spanskan i Ecuadors kust, centrerad kring Guayaquil. Skild från den andinska Quitovarieteten, med starkare karibiska drag inklusive /s/-aspiration.

Bolivian Spanish

även: Cochabambino, Camba (Lowland Bolivian)

Bolivias spanska, internt uppdelad mellan andinska varieteter (La Paz, Cochabamba) och låglandsvarieteten Camba (Santa Cruz). Tunga kontaktdrag från quechua och aymara i högländerna.

Mineiro

även: Belo Horizonte Portuguese

Brasiliansk portugisiska i Minas Gerais och omgivande inland. Kännetecknas av karakteristiska vokalreduktioner, monoftongisering av diftonger och ett distinkt ordförråd.

Gaúcho

även: Sulista, Southern Brazilian Portuguese

Brasiliansk portugisiska i Rio Grande do Sul och södra Brasilien. Skild från nordbrasilianska varieteter, med starka kontaktdrag från rioplatense-spanska och från italiensk/tysk invandring.

Paulistano

även: São Paulo Portuguese

Portugisiskan i São Paulo och omgivande delstat. Den folkrikaste brasilianska varieteten och en vanlig referens för den bredare brasilianska standarden.

Carioca

även: Rio de Janeiro Portuguese, Fluminense

Portugisiskan i Rio de Janeiro. Igenkännlig på sitt palataliserade /s/ i kodaposition — ett drag som delas med Lissabon — och på en distinkt intonation.

Nordestino

även: Northeastern Brazilian Portuguese

Portugisiskan i Brasiliens nordöstra del kring Recife, Salvador och Fortaleza. Internt varierad, med ett distinkt ordförråd format av afrikanska och ursprungliga språk.

Surinamese Dutch

Surinams nederländska. Landets officiella språk, använd jämte sranan tongo och andra språk i Surinams flerspråkiga landskap.

Cusco Quechua

även: Qusqu Runasimi

Quechua i Cuscoregionen i södra Peru. Används ofta som referens­varietet för södra quechua och är medium för en stor del av modern quechuaspråkig media.

Bolivian Quechua

även: South Bolivian Quechua

Quechua i Bolivias högländer. Den största quechua-varieteten räknat i nationell andel talare och ett av Bolivias erkända officiella språk.

Kichwa

även: Ecuadorian Quichua

Ecuadors nordliga quechua-varieteter, ofta stavade kichwa. Skiljer sig i vokal­uppsättning och verbmorfologi från sydperu­ansk och bolivisk quechua.

La Paz Aymara

även: Northern Aymara

Aymaran i La Paz och Titicacasjöns avrinningsområde. Den mest talade aymara-varieteten och grunden för det mesta av publicerad aymara-litteratur.

Southern Aymara

Aymaran i södra Bolivia och norra Chile. Skild från La Paz-varieteten i vokalrealisering och ordförråd.

Paraguayan Guarani

även: Avañeʼẽ, Jopará

Paraguays guarani. Ett nationellt sam-officiellt språk jämte spanska, använt av majoriteten av befolkningen, ofta blandat med spanska (Jopará).

Bolivian Guarani

även: Eastern Bolivian Guarani

Guarani-varieteterna i sydöstra Bolivia, erkända som ett av landets officiella ursprungsspråk.

Jamaican Patois

även: Patwa, Jamaican Creole

Ett engelskbaserat kreolspråk som uppstod på Jamaicas plantager från kontakter mellan engelska och västafrikanska språk. Modersmål för de flesta jamaicaner och brett använt i musik, litteratur och vardagsliv.

Haitian Creole

även: Kreyòl ayisyen

Ett franskbaserat kreolspråk som uppstod på Saint-Domingues plantager. Sam-officiell med franska i Haiti sedan 1987 och nästan alla haitiers vardagsspråk.

Bahamian Creole

även: Bahamian Dialect

Ett engelskbaserat kreolspråk som talas över Bahamas. Nära släkt med gullah och med engelskbaserade kreolspråk i den vidare Karibien.

Mapudungun

även: Mapuche, Araucanian

Mapuchefolkets språk, talat i syd-centrala Chile och angränsande Argentina. Chiles största ursprungsspråk och ett av Sydamerikas mest dokumenterade språkliga isolat.

Wayuu

även: Wayuunaiki, Guajiro

Det största arawakanska språket, talat på La Guajira-halvön på gränsen mellan Colombia och Venezuela. Cirka 400 000 talare, med aktiv revitalisering och tvåspråkig utbildning.

Asháninka

Ett arawakanskt språk talat i centrala peruanska Amazonas och i angränsande västra Brasilien. Det mest talade amazoniska arawakanska språket, med cirka 100 000 talare.

Garífuna

Ett arawakanskt språk med stor afrikansk och karibisk influens, talat längs Karibiens kust i Centralamerika. Härstammande från samhällen som deporterades från St. Vincent 1797; ett UNESCO-mästerverk av immateriellt kulturarv.

Pemón

även: Arekuna, Kamarakoto

Ett karibiskt språk i Gran Sabana och de angränsande högländerna i Venezuela, Guyana och norra Brasilien. Cirka 30 000 talare; språket hos pemónfolket vid Mount Roraima.

Macushi

även: Makushi

Ett karibiskt språk talat över Roraima-savannerna i norra Brasilien, sydvästra Guyana och angränsande Venezuela. Nära släkt med pemón.

Tucano

även: Tukano, Dahsea

Ett tukanoanskt språk i Vaupésregionen vid gränsen mellan Brasilien och Colombia. Använt som regional lingua franca; den mest talade östliga tukanoanska varieteten.

Yanomami

även: Yanomamö

Ett kluster av yanomami-språk talade vid den brasilianska-venezolanska amazongränsen. Cirka 30 000 talare, med interna varieteter (yanomami, sanumá, ninam, yanam) ofta betraktade som separata språk.

Xavante

även: A'uwẽ

Ett macro-jê-språk hos xavantefolket i centrala Brasilien, i Mato Grossos cerrado. Cirka 20 000 talare, med aktiv tvåspråkig utbildning i xavante-samhällen.

Kaingang

Det största sydliga macro-jê-språket, talat i samhällen i Paraná, Santa Catarina och Rio Grande do Sul. Cirka 30 000 talare, med litterära material på kaingang sedan slutet av 1800-talet.

Nheengatu

även: Lingua Geral Amazônica, Modern Tupi

Ett tupi-guarani-språk härstammande från gammal tupinambá; Amazonas historiska Língua Geral. Sam-officiell i São Gabriel da Cachoeira (Brasilien), den enda kommunen i Brasilien med ursprungliga sam-officiella språk.

Mbyá Guaraní

En guaranivarietet skild från paraguayansk guarani, talad av mbyáfolket i södra Brasilien, östra Paraguay och nordöstra Argentina. Den mest talade ursprungliga guaranivarieteten i Brasilien.

Wayampi

även: Wajãpi

Ett tupi-guarani-språk i Oyapockflodens avrinningsområde, sträckande sig över Franska Guyana och norra Brasilien. Cirka 1 500 talare; ett av Franska Guyanas erkända regionala språk.

Sranan Tongo

även: Sranan

Ett engelskbaserat kreolspråk i Surinam, använt som landets lingua franca jämte nederländska. Starkt substrat från gbe- och akanspråk från den västafrikanska slavhandeln.

Papiamento

även: Papiamentu

Ett iberiskt baserat kreolspråk på ABC-öarna (Aruba, Bonaire, Curaçao). Sam-officiell med nederländska på Curaçao och Aruba; en av få karibiska kreoler med en fullt utvecklad litterär standard.

Plautdietsch

även: Mennonite Low German

En lågtysk varietet bevarad av mennonitiska diasporasamhällen sedan 1500-talet. Talas i kolonier i Mexiko, Paraguay, Bolivia, Belize och de kanadensiska prärierna.

Shipibo-Konibo

även: Shipibo

Det största panoanska språket, vid Ucayaliflodens avrinningsområde i den peruanska Amazonas. Cirka 30 000 talare; välkänt internationellt genom Shipibo-Konibo-konst och ayahuasca-traditionerna.

Latin America & the Caribbean — Dialect Atlas