Mellanöstern

Farsi

Den standardiserade persiska varieteten som talas i Iran, med en rik litterär tradition rotad i klassisk poesi och modernt språkbruk.

Western Balochi

även: Iranian Balochi, Makrani Balochi

Balochi i sydöstra Iran kring Zahedan och Makrankusten. Fonologiskt skild från östbalochi, med starka kontaktdrag från persiskan.

Luri

även: Lori

Ett sydvästiranskt språk hos lurfolket i västra Irans Zagrosregion. Nära släkt med persiskan men språkligt skild, med flera miljoner talare i Lorestan, Khuzestan och Ilam.

Bakhtiari

Ett sydvästiranskt språk hos bakhtiari-stamförbundet i centrala Zagrosbergen. Syskon till luri, med en stark muntlig tradition knuten till herdarlivets säsongsvandringar.

Gilaki

Ett nordvästiranskt språk som talas i Irans kaspiska provins Gilan kring Rasht. Skiljer sig från persiskan genom kasusmarkering och ett rikare verbsystem som bevarar äldre iranska drag.

Mazandarani

även: Tabari

Ett nordvästiranskt språk i Irans kaspiska provins Mazandaran kring Sari och Babol. Nära släkt med gilaki, med omkring tre miljoner talare.

Talysh

Ett nordvästiranskt språk på båda sidor om gränsen mellan Iran och Azerbajdzjan i Lankaranregionen. Den största nordliga varieteten finns i Azerbajdzjan; den sydliga varieteten i Iran är mer konservativ.

Juhuri

även: Judeo-Tat, Judeo-Tati, Mountain Jewish, Juhuro, Juwuri

Ett sydvästiranskt språk hos bergsjudarna i östra Kaukasus, historiskt klassat som en judisk-tatisk varietet. Talas i Krasnaja Sloboda (Quba) i Azerbajdzjan och i Derbent i Dagestan, med betydande influenser från hebreiska, arameiska och azerbajdzjanska. Skrevs historiskt med hebreiskt alfabet, från sovjettiden med kyrilliskt.

Ossetian

även: Iron, Digor

Ett östiranskt språk i norra Kaukasus, den enda nu levande ättlingen till de antika skytisk-sarmatiska språken. Två huvudvarieteter: iron (standarden) och det mer divergerande digor.

Levantine Arabic

även: Shami

Talas i Syrien, Libanon, Palestina och Jordanien. Känt för mjuka konsonanter och ett gemensamt kulturellt ordförråd.

Gulf Arabic

även: Khaliji

Talas på Arabiska halvön. Bevarar klassiska drag jämte modern urban slang.

Iraqi Arabic

även: Mesopotamian Arabic

Talas i Irak och delar av östra Syrien och sydvästra Iran. Bär stark arameisk och turkisk påverkan och delas internt mellan gilit-varieteter (sydliga) och qeltu-varieteter (nordliga).

Yemeni Arabic

Ett kluster av konservativa arabiska varieteter över hela Jemen. Anförs ofta som bevarare av drag nära klassisk arabiska som har förskjutits annorstädes.

Hejazi Arabic

även: Hijazi

Arabiskan i västra Saudiarabien, centrerad kring Mekka, Medina och Jiddah. Ligger mellan egyptiska och nadjdiska varieteter och förstås brett på halvön.

Najdi Arabic

Arabiskan i centrala Saudiarabien kring Riyadh. Nära släkt med Gulf-arabiskan men med distinkta vokal- och konsonantdrag rotade i den beduinska Najd-platån.

Kurmanji

Den mest talade kurdiska varieteten, använd i sydöstra Turkiet, norra Syrien och delar av Irak och Iran.

Bahdini

även: Behdini, Badini, Behdînî, Bahdînî

En sydlig kurmanji-underdialekt som talas i provinsen Duhok i irakiska Kurdistan och angränsande områden i sydöstra Turkiet. Inbördes förståelig med nordlig kurmanji men med distinkt fonologi och ordförråd; skrivs traditionellt med arabiskt alfabet jämsides med sorani snarare än med det latinska alfabet som används för kurmanji längre norrut.

Sorani

Talas i irakiska Kurdistan och västra Iran. Det huvudsakliga skriftspråket i irakiska Kurdistan.

Hawrami

En äldre och särpräglad kurdisk varietet som talas i fickor längs gränsen mellan Iran och Irak; rik på klassisk poetisk tradition.

Zaza

Talas i östra Turkiet. Nära släkt med kurdiska varieteter, men med egen grammatik och eget ordförråd.

Zargari

även: Zargari Romani, Zargari Romanes, Zargar Romani

En starkt hotad romani-varietet som talas i och kring byn Zargar i provinsen Qazvin i nordvästra Iran, väster om Teheran. Samhället ska enligt traditionen ha bosatts under safavidernas tid och är en av de östligaste belagda romanitalande populationerna; dialekten bevarar en lexikalisk romanikärna men uppvisar starkt kontaktinflytande från persiska och azerbajdzjansk turkiska i fonologi, ordförråd och grammatik. Talarna är få och den intergenerationella överföringen har försvagats kraftigt.

Istanbul Turkish

även: Standard Turkish, İstanbul Türkçesi

Den istanbulbaserade standarden av turkiska. Grunden för det moderna skriftspråket och radioturkiskan.

Anatolian Turkish

Ett brett kluster av regionala dialekter i centrala och östra Anatolien. Internt varierat; många drag ligger på gränsen till azerbajdzjanska och andra oghuziska turkspråk.

Cypriot Turkish

även: Kıbrıs Türkçesi

Turkiskan i den norra halvan av Cypern. Bevarar anatoliska drag förlorade i standardturkiskan och uppvisar lång kontakt med cypriotisk grekiska.

North Azerbaijani

även: Azeri, Azerbaijan Turkish

Azerbajdzjans oghuziska turkspråk, centrerat kring Baku. Nära släkt med turkiska; skrivs med ett latinbaserat alfabet sedan reformen efter Sovjettiden.

South Azerbaijani

även: Iranian Azeri, Tabrizi

Azerbajdzjanskan i nordvästra Iran, centrerad kring Tabriz. Den mest talade azerbajdzjanska varieteten; använder en persisk-arabisk skrift och uppvisar lång kontakt med persiska.

Georgian

även: Kartuli

Det största kartvelska språket och Georgiens officiella språk. Skrivet med det unika Mkhedruli-alfabetet, med en litterär tradition från 400-talet.

Mingrelian

även: Margaluri

Ett kartvelskt språk i västra Georgien kring Zugdidi. Nära släkt med georgiskan men språkligt distinkt; främst ett muntligt språk med begränsad skriven användning.

Svan

även: Lushnu Nin

Det mest divergerande kartvelska språket, talat i den högfjälls­regionen Svanetien i nordvästra Georgien. Anses ha skiljts från proto-kartvelskan för flera tusen år sedan.

Chechen

även: Noxçiyn mott

Ett nordöst­kaukasiskt (nakh) språk och officiellt språk i Tjetjenska republiken i Ryssland. Det största nordöst­kaukasiska språket, med cirka 1,5 miljoner talare.

Avar

även: Avar macʻ

Ett nordöst­kaukasiskt språk i Dagestan, det största av de daghestaniska språken. Använt som regional lingua franca i många av Dagestans små bergssamhällen.

Lezgian

även: Lezgi

Ett nordöst­kaukasiskt språk i södra Dagestan och norra Azerbajdzjan. Cirka 800 000 talare; ett av de mest studerade daghestaniska språken.

Abkhaz

även: Apswa byzshwa

Ett nordvästkaukasiskt språk i Abchazien. Berömt för en av de minsta vokal­uppsättningar i något naturligt språk (bara två fonemiska vokaler) och ett motsvarande stort konsonantsystem.

Adyghe

även: West Circassian

Ett nordvästkaukasiskt språk i Republiken Adygejen i Ryssland. Bildar tillsammans med kabardinska det tjerkessiska språkkontinuumet, med en stor diaspora i Turkiet och Levanten.

Modern Hebrew

även: Ivrit

Ett nordvästsemitiskt språk, återupplivat från en huvudsakligen liturgisk användning till ett fullt levande språk mellan slutet av 1800-talet och mitten av 1900-talet. Idag Israels officiella språk.

Jerusalem Domari

även: Domari of Jerusalem, Nawari

Den mest grundligt dokumenterade domarivarieteten, talad av domsamhället i Gamla staden i Jerusalem. Allvarligt hotad, med endast några hundra flytande talare; referensvarieteten i Matras (2012), A Grammar of Domari.

Levantine Domari

Den domari som talas av domsamhällen över den vidare Levanten — Västbanken och Gaza utanför Jerusalem, Jordanien, Libanon och Syrien. Dokumentationen utanför Jerusalem är ojämn och i stor utsträckning lexikal.

Turkish Domari

även: Abdal

Domsamhällen i Türkiye (lokalt även kända som Dom eller Abdal), koncentrerade i sydöstra Anatolien, med betydande kontaktinflytande från turkiska och kurdiska.

Iranian Domari

Domsamhällen i Iran, historiskt benämnda med olika lokala namn. Akademisk dokumentation av deras tal är knapphändig.