Mellanöstern

Farsi

Den standardiserade persiska varieteten som talas i Iran, med en rik litterär tradition rotad i klassisk poesi och modernt språkbruk.

Western Balochi

även: Iranian Balochi, Makrani Balochi

Balochi i sydöstra Iran kring Zahedan och Makrankusten. Fonologiskt skild från östbalochi, med starka kontaktdrag från persiskan.

Luri

även: Lori

Ett sydvästiranskt språk hos lurfolket i västra Irans Zagrosregion. Nära släkt med persiskan men språkligt skild, med flera miljoner talare i Lorestan, Khuzestan och Ilam.

Bakhtiari

Ett sydvästiranskt språk hos bakhtiari-stamförbundet i centrala Zagrosbergen. Syskon till luri, med en stark muntlig tradition knuten till herdarlivets säsongsvandringar.

Gilaki

Ett nordvästiranskt språk som talas i Irans kaspiska provins Gilan kring Rasht. Skiljer sig från persiskan genom kasusmarkering och ett rikare verbsystem som bevarar äldre iranska drag.

Mazandarani

även: Tabari

Ett nordvästiranskt språk i Irans kaspiska provins Mazandaran kring Sari och Babol. Nära släkt med gilaki, med omkring tre miljoner talare.

Talysh

Ett nordvästiranskt språk på båda sidor om gränsen mellan Iran och Azerbajdzjan i Lankaranregionen. Den största nordliga varieteten finns i Azerbajdzjan; den sydliga varieteten i Iran är mer konservativ.

Juhuri

även: Judeo-Tat, Judeo-Tati, Mountain Jewish, Juhuro, Juwuri

Ett sydvästiranskt språk hos bergsjudarna i östra Kaukasus, historiskt klassat som en judisk-tatisk varietet. Talas i Krasnaja Sloboda (Quba) i Azerbajdzjan och i Derbent i Dagestan, med betydande influenser från hebreiska, arameiska och azerbajdzjanska. Skrevs historiskt med hebreiskt alfabet, från sovjettiden med kyrilliskt.

Ossetian

även: Iron, Digor

Ett östiranskt språk i norra Kaukasus, den enda nu levande ättlingen till de antika skytisk-sarmatiska språken. Två huvudvarieteter: iron (standarden) och det mer divergerande digor.

Modern Standard Arabic

även: MSA, Fuṣḥā, Literary Arabic, Standard Arabic

The codified supra-regional standard used across the Arab world in education, media, literature, and formal speech. Derived from Classical Arabic, it has no native speakers and no single regional home — it is acquired as a formal register layered above the spoken vernaculars. Cairo, as the historical center of Arabic publishing, broadcasting, and scholarship, serves as its conventional locus.

Levantine Arabic

även: Shami

Talas i Syrien, Libanon, Palestina och Jordanien. Känt för mjuka konsonanter och ett gemensamt kulturellt ordförråd.

Gulf Arabic

även: Khaliji

Talas på Arabiska halvön. Bevarar klassiska drag jämte modern urban slang.

Iraqi Arabic

även: Mesopotamian Arabic

Talas i Irak och delar av östra Syrien och sydvästra Iran. Bär stark arameisk och turkisk påverkan och delas internt mellan gilit-varieteter (sydliga) och qeltu-varieteter (nordliga).

Yemeni Arabic

Ett kluster av konservativa arabiska varieteter över hela Jemen. Anförs ofta som bevarare av drag nära klassisk arabiska som har förskjutits annorstädes.

Hejazi Arabic

även: Hijazi

Arabiskan i västra Saudiarabien, centrerad kring Mekka, Medina och Jiddah. Ligger mellan egyptiska och nadjdiska varieteter och förstås brett på halvön.

Najdi Arabic

Arabiskan i centrala Saudiarabien kring Riyadh. Nära släkt med Gulf-arabiskan men med distinkta vokal- och konsonantdrag rotade i den beduinska Najd-platån.

Kurmanji

Den mest talade kurdiska varieteten, använd i sydöstra Turkiet, norra Syrien och delar av Irak och Iran.

Bahdini

även: Behdini, Badini, Behdînî, Bahdînî

En sydlig kurmanji-underdialekt som talas i provinsen Duhok i irakiska Kurdistan och angränsande områden i sydöstra Turkiet. Inbördes förståelig med nordlig kurmanji men med distinkt fonologi och ordförråd; skrivs traditionellt med arabiskt alfabet jämsides med sorani snarare än med det latinska alfabet som används för kurmanji längre norrut.

Sorani

Talas i irakiska Kurdistan och västra Iran. Det huvudsakliga skriftspråket i irakiska Kurdistan.

Hawrami

En äldre och särpräglad kurdisk varietet som talas i fickor längs gränsen mellan Iran och Irak; rik på klassisk poetisk tradition.

Zaza

Talas i östra Turkiet. Nära släkt med kurdiska varieteter, men med egen grammatik och eget ordförråd.

Zargari

även: Zargari Romani, Zargari Romanes, Zargar Romani

En starkt hotad romani-varietet som talas i och kring byn Zargar i provinsen Qazvin i nordvästra Iran, väster om Teheran. Samhället ska enligt traditionen ha bosatts under safavidernas tid och är en av de östligaste belagda romanitalande populationerna; dialekten bevarar en lexikalisk romanikärna men uppvisar starkt kontaktinflytande från persiska och azerbajdzjansk turkiska i fonologi, ordförråd och grammatik. Talarna är få och den intergenerationella överföringen har försvagats kraftigt.

Istanbul Turkish

även: Standard Turkish, İstanbul Türkçesi

Den istanbulbaserade standarden av turkiska. Grunden för det moderna skriftspråket och radioturkiskan.

Anatolian Turkish

Ett brett kluster av regionala dialekter i centrala och östra Anatolien. Internt varierat; många drag ligger på gränsen till azerbajdzjanska och andra oghuziska turkspråk.

Cypriot Turkish

även: Kıbrıs Türkçesi

Turkiskan i den norra halvan av Cypern. Bevarar anatoliska drag förlorade i standardturkiskan och uppvisar lång kontakt med cypriotisk grekiska.

North Azerbaijani

även: Azeri, Azerbaijan Turkish

Azerbajdzjans oghuziska turkspråk, centrerat kring Baku. Nära släkt med turkiska; skrivs med ett latinbaserat alfabet sedan reformen efter Sovjettiden.

South Azerbaijani

även: Iranian Azeri, Tabrizi

Azerbajdzjanskan i nordvästra Iran, centrerad kring Tabriz. Den mest talade azerbajdzjanska varieteten; använder en persisk-arabisk skrift och uppvisar lång kontakt med persiska.

Georgian

även: Kartuli

Det största kartvelska språket och Georgiens officiella språk. Skrivet med det unika Mkhedruli-alfabetet, med en litterär tradition från 400-talet.

Mingrelian

även: Margaluri

Ett kartvelskt språk i västra Georgien kring Zugdidi. Nära släkt med georgiskan men språkligt distinkt; främst ett muntligt språk med begränsad skriven användning.

Svan

även: Lushnu Nin

Det mest divergerande kartvelska språket, talat i den högfjälls­regionen Svanetien i nordvästra Georgien. Anses ha skiljts från proto-kartvelskan för flera tusen år sedan.

Chechen

även: Noxçiyn mott

Ett nordöst­kaukasiskt (nakh) språk och officiellt språk i Tjetjenska republiken i Ryssland. Det största nordöst­kaukasiska språket, med cirka 1,5 miljoner talare.

Avar

även: Avar macʻ

Ett nordöst­kaukasiskt språk i Dagestan, det största av de daghestaniska språken. Använt som regional lingua franca i många av Dagestans små bergssamhällen.

Lezgian

även: Lezgi

Ett nordöst­kaukasiskt språk i södra Dagestan och norra Azerbajdzjan. Cirka 800 000 talare; ett av de mest studerade daghestaniska språken.

Abkhaz

även: Apswa byzshwa

Ett nordvästkaukasiskt språk i Abchazien. Berömt för en av de minsta vokal­uppsättningar i något naturligt språk (bara två fonemiska vokaler) och ett motsvarande stort konsonantsystem.

Adyghe

även: West Circassian

Ett nordvästkaukasiskt språk i Republiken Adygejen i Ryssland. Bildar tillsammans med kabardinska det tjerkessiska språkkontinuumet, med en stor diaspora i Turkiet och Levanten.

Ubykh

även: Pekhi

A Northwest Caucasian language of the Black Sea coast around present-day Sochi, carried to Anatolia in the 1864 deportation. Famous for one of the largest consonant inventories ever recorded — around eighty consonants against two phonemic vowels. Died with its last speaker, Tevfik Esenç, in 1992; extensively documented by Georges Dumézil.

Modern Hebrew

även: Ivrit

Ett nordvästsemitiskt språk, återupplivat från en huvudsakligen liturgisk användning till ett fullt levande språk mellan slutet av 1800-talet och mitten av 1900-talet. Idag Israels officiella språk.

Western Neo-Aramaic

även: Maaloula Aramaic, Siryon

The only surviving Western Aramaic vernacular, spoken in the Anti-Lebanon villages of Maaloula, Bakhʿa, and Jubbʿadin north of Damascus by both Christian and Muslim communities. Fewer than 10,000 fluent speakers remain after wartime displacement, most of them older adults.

Jerusalem Domari

även: Domari of Jerusalem, Nawari

Den mest grundligt dokumenterade domarivarieteten, talad av domsamhället i Gamla staden i Jerusalem. Allvarligt hotad, med endast några hundra flytande talare; referensvarieteten i Matras (2012), A Grammar of Domari.

Levantine Domari

Den domari som talas av domsamhällen över den vidare Levanten — Västbanken och Gaza utanför Jerusalem, Jordanien, Libanon och Syrien. Dokumentationen utanför Jerusalem är ojämn och i stor utsträckning lexikal.

Turkish Domari

även: Abdal

Domsamhällen i Türkiye (lokalt även kända som Dom eller Abdal), koncentrerade i sydöstra Anatolien, med betydande kontaktinflytande från turkiska och kurdiska.

Iranian Domari

Domsamhällen i Iran, historiskt benämnda med olika lokala namn. Akademisk dokumentation av deras tal är knapphändig.