Shami
Talas i Syrien, Libanon, Palestina och Jordanien. Känt för mjuka konsonanter och ett gemensamt kulturellt ordförråd.
Gulfarabiska
Även känd som: Khaliji
Talas på Arabiska halvön. Bevarar klassiska drag jämte modern urban slang.
Vanliga frågor
Vilket språk är Gulfarabiska?
Gulfarabiska är en dialekt av språket Arabiska.
Var talas Gulfarabiska?
Gulfarabiska talas främst i Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Qatar, Kuwait, Bahrain, Oman.
Vilken region förknippas Gulfarabiska med?
Gulfarabiska ingår i regionen Middle East på DialectAtlas.
Är Gulfarabiska känt under andra namn?
Ja — Gulfarabiska kallas även Khaliji.
Vilka är de andra dialekterna av Arabiska?
Arabiska omfattar också Levantine Arabic, Egyptian Arabic, Maghrebi Arabic, Iraqi Arabic, Sudanese Arabic, Yemeni Arabic, Hejazi Arabic, Najdi Arabic, Hassaniya Arabic, Chadian Arabic, Moroccan Darija, Algerian Arabic, Tunisian Arabic, Libyan Arabic, Saidi Arabic. Varje variant har sitt eget ordförråd, sin egen uttal och kulturella sammanhang.
Andra Arabiska-dialekter
Se på atlasen →Masri
Den mest allmänt förstådda arabiska dialekten, spridd över regionen genom film och musik.
Darija
Talas i Marocko, Algeriet, Tunisien och Libyen. Format av kontakter med berberiska, franska och spanska.
Mesopotamian Arabic
Talas i Irak och delar av östra Syrien och sydvästra Iran. Bär stark arameisk och turkisk påverkan och delas internt mellan gilit-varieteter (sydliga) och qeltu-varieteter (nordliga).
Sudans arabiska, som bevarar ett antal äldre drag förlorade i andra dialekter och som formats av lång kontakt med nubiska och andra afrikanska språk.
Ett kluster av konservativa arabiska varieteter över hela Jemen. Anförs ofta som bevarare av drag nära klassisk arabiska som har förskjutits annorstädes.
Hijazi
Arabiskan i västra Saudiarabien, centrerad kring Mekka, Medina och Jiddah. Ligger mellan egyptiska och nadjdiska varieteter och förstås brett på halvön.
Arabiskan i centrala Saudiarabien kring Riyadh. Nära släkt med Gulf-arabiskan men med distinkta vokal- och konsonantdrag rotade i den beduinska Najd-platån.
En arabisk varietet av beduinskt ursprung som talas i Mauretanien, Västsahara och angränsande delar av Sahel. Bär ett djupt berberiskt substrat och en stark muntlig poetisk tradition.
Shuwa Arabic · Baggara Arabic
Talas i Tchad och i angränsande delar av Sudan, nordöstra Nigeria och norra Kamerun. Den huvudsakliga sahelarabiska varieteten, använd som lingua franca långt utanför arabiska samfund.
Darija · Moroccan Arabic
Marockos maghrebisk arabiska, med tungt berberiskt substrat och betydande franska och spanska lånord. Distinkt nog från mashreqi-arabiska för att fungera som ett separat vardagligt språk.
Dziri · Darja
Algeriets maghrebisk arabiska. Internt varierad mellan urbana telliska, sahariska och hilaliska lantliga varieteter; bär ett djupt berberiskt substrat och fransk kontaktordförråd.
Tounsi · Derja
Tunisiens maghrebisk arabiska. Anmärkningsvärd för vokalreduktioner, en rik uppsättning franska och italienska lånord och en litterär skriftlig tradition ovanlig bland talade arabiska varieteter.
Sulaimitian Arabic
Libyens maghrebisk arabiska, övergångsformig mellan västra maghrebisk och egyptisk. Tripolitanska och kyrenaiska varieteter skiljer sig märkbart i ordförråd och fonologi.
Upper Egyptian Arabic
Övre Egyptens arabiska, från Beni Suef söderut till Aswan. Konservativ relativt kairobaserad egyptisk arabiska, med bevarade interdentaler och en distinkt lantlig prestige.