Även känd som: Tounsi, Derja
Tunisiens maghrebisk arabiska. Anmärkningsvärd för vokalreduktioner, en rik uppsättning franska och italienska lånord och en litterär skriftlig tradition ovanlig bland talade arabiska varieteter.
Rösta och vi prioriterar den. De topprankade dialekterna rör sig upp på vår färdplan. En röst per mejladress.
Tunisisk arabiska är en dialekt av språket Arabiska.
Tunisisk arabiska talas främst i Tunisien.
Tunisisk arabiska ingår i regionen North Africa på DialectAtlas.
Ja — Tunisisk arabiska kallas även Tounsi, Derja.
Arabiska omfattar också Modern Standard Arabic, Levantine Arabic, Egyptian Arabic, Gulf Arabic, Maghrebi Arabic, Iraqi Arabic, Sudanese Arabic, Yemeni Arabic, Hejazi Arabic, Najdi Arabic, Hassaniya Arabic, Chadian Arabic, Moroccan Darija, Algerian Arabic, Libyan Arabic, Saidi Arabic. Varje variant har sitt eget ordförråd, sin egen uttal och kulturella sammanhang.
MSA · Fuṣḥā · Literary Arabic · Standard Arabic
The codified supra-regional standard used across the Arab world in education, media, literature, and formal speech. Derived from Classical Arabic, it has no native speakers and no single regional home — it is acquired as a formal register layered above the spoken vernaculars. Cairo, as the historical center of Arabic publishing, broadcasting, and scholarship, serves as its conventional locus.EN
Shami
Talas i Syrien, Libanon, Palestina och Jordanien. Känt för mjuka konsonanter och ett gemensamt kulturellt ordförråd.
Masri
Den mest allmänt förstådda arabiska dialekten, spridd över regionen genom film och musik.
Khaliji
Talas på Arabiska halvön. Bevarar klassiska drag jämte modern urban slang.
Darija
Talas i Marocko, Algeriet, Tunisien och Libyen. Format av kontakter med berberiska, franska och spanska.
Mesopotamian Arabic
Talas i Irak och delar av östra Syrien och sydvästra Iran. Bär stark arameisk och turkisk påverkan och delas internt mellan gilit-varieteter (sydliga) och qeltu-varieteter (nordliga).
Sudans arabiska, som bevarar ett antal äldre drag förlorade i andra dialekter och som formats av lång kontakt med nubiska och andra afrikanska språk.
Ett kluster av konservativa arabiska varieteter över hela Jemen. Anförs ofta som bevarare av drag nära klassisk arabiska som har förskjutits annorstädes.
Hijazi
Arabiskan i västra Saudiarabien, centrerad kring Mekka, Medina och Jiddah. Ligger mellan egyptiska och nadjdiska varieteter och förstås brett på halvön.
Arabiskan i centrala Saudiarabien kring Riyadh. Nära släkt med Gulf-arabiskan men med distinkta vokal- och konsonantdrag rotade i den beduinska Najd-platån.
En arabisk varietet av beduinskt ursprung som talas i Mauretanien, Västsahara och angränsande delar av Sahel. Bär ett djupt berberiskt substrat och en stark muntlig poetisk tradition.
Shuwa Arabic · Baggara Arabic
Talas i Tchad och i angränsande delar av Sudan, nordöstra Nigeria och norra Kamerun. Den huvudsakliga sahelarabiska varieteten, använd som lingua franca långt utanför arabiska samfund.
Darija · Moroccan Arabic
Marockos maghrebisk arabiska, med tungt berberiskt substrat och betydande franska och spanska lånord. Distinkt nog från mashreqi-arabiska för att fungera som ett separat vardagligt språk.
Dziri · Darja
Algeriets maghrebisk arabiska. Internt varierad mellan urbana telliska, sahariska och hilaliska lantliga varieteter; bär ett djupt berberiskt substrat och fransk kontaktordförråd.
Sulaimitian Arabic
Libyens maghrebisk arabiska, övergångsformig mellan västra maghrebisk och egyptisk. Tripolitanska och kyrenaiska varieteter skiljer sig märkbart i ordförråd och fonologi.
Upper Egyptian Arabic
Övre Egyptens arabiska, från Beni Suef söderut till Aswan. Konservativ relativt kairobaserad egyptisk arabiska, med bevarade interdentaler och en distinkt lantlig prestige.
316 km away
Varieteten på Sicilien, ofta räknad som ett separat italoromanskt språk. Bär starka grekiska, arabiska, normandiska och spanska influenser från öns historia.
382 km away
Sardiniens romanska varietet. Det mest konservativa romanska språket, ofta nämnt som det levande språk som ligger närmast latinet i flera fonologiska avseenden.
401 km away
Ett semitiskt språk härstammande från medeltida maghrebisk arabiska, med omfattande italienska och engelska influenser. Det enda semitiska språket skrivet med latinsk skrift och det enda officiella i EU.
517 km away
Libyens maghrebisk arabiska, övergångsformig mellan västra maghrebisk och egyptisk. Tripolitanska och kyrenaiska varieteter skiljer sig märkbart i ordförråd och fonologi.
546 km away
Den berberiska varieteten i Kabylie i norra Algeriet. Den mest dokumenterade och standardiserade algeriska tamazighten, med en stark skriven litterär tradition.
568 km away
Den berberiska varieteten i Nafusabergen i nordvästra Libyen. Cirka 200 000 talare; ett av få överlevande berberiska språk inom Libyen.