Modern Standard ArabicMSA · Fuṣḥā · Literary Arabic · Standard Arabic
The codified supra-regional standard used across the Arab world in education, media, literature, and formal speech. Derived from Classical Arabic, it has no native speakers and no single regional home — it is acquired as a formal register layered above the spoken vernaculars. Cairo, as the historical center of Arabic publishing, broadcasting, and scholarship, serves as its conventional locus.EN
Levantine ArabicShami
Talas i Syrien, Libanon, Palestina och Jordanien. Känt för mjuka konsonanter och ett gemensamt kulturellt ordförråd.
Egyptian ArabicMasri
Den mest allmänt förstådda arabiska dialekten, spridd över regionen genom film och musik.
Gulf ArabicKhaliji
Talas på Arabiska halvön. Bevarar klassiska drag jämte modern urban slang.
Maghrebi ArabicDarija
Talas i Marocko, Algeriet, Tunisien och Libyen. Format av kontakter med berberiska, franska och spanska.
Iraqi ArabicMesopotamian Arabic
Talas i Irak och delar av östra Syrien och sydvästra Iran. Bär stark arameisk och turkisk påverkan och delas internt mellan gilit-varieteter (sydliga) och qeltu-varieteter (nordliga).
Sudanese ArabicSudans arabiska, som bevarar ett antal äldre drag förlorade i andra dialekter och som formats av lång kontakt med nubiska och andra afrikanska språk.
Yemeni ArabicEtt kluster av konservativa arabiska varieteter över hela Jemen. Anförs ofta som bevarare av drag nära klassisk arabiska som har förskjutits annorstädes.
Hejazi ArabicHijazi
Arabiskan i västra Saudiarabien, centrerad kring Mekka, Medina och Jiddah. Ligger mellan egyptiska och nadjdiska varieteter och förstås brett på halvön.
Najdi ArabicArabiskan i centrala Saudiarabien kring Riyadh. Nära släkt med Gulf-arabiskan men med distinkta vokal- och konsonantdrag rotade i den beduinska Najd-platån.
Hassaniya ArabicEn arabisk varietet av beduinskt ursprung som talas i Mauretanien, Västsahara och angränsande delar av Sahel. Bär ett djupt berberiskt substrat och en stark muntlig poetisk tradition.
Chadian ArabicShuwa Arabic · Baggara Arabic
Talas i Tchad och i angränsande delar av Sudan, nordöstra Nigeria och norra Kamerun. Den huvudsakliga sahelarabiska varieteten, använd som lingua franca långt utanför arabiska samfund.
Moroccan DarijaDarija · Moroccan Arabic
Marockos maghrebisk arabiska, med tungt berberiskt substrat och betydande franska och spanska lånord. Distinkt nog från mashreqi-arabiska för att fungera som ett separat vardagligt språk.
Algerian ArabicDziri · Darja
Algeriets maghrebisk arabiska. Internt varierad mellan urbana telliska, sahariska och hilaliska lantliga varieteter; bär ett djupt berberiskt substrat och fransk kontaktordförråd.
Tunisian ArabicTounsi · Derja
Tunisiens maghrebisk arabiska. Anmärkningsvärd för vokalreduktioner, en rik uppsättning franska och italienska lånord och en litterär skriftlig tradition ovanlig bland talade arabiska varieteter.
Libyan ArabicSulaimitian Arabic
Libyens maghrebisk arabiska, övergångsformig mellan västra maghrebisk och egyptisk. Tripolitanska och kyrenaiska varieteter skiljer sig märkbart i ordförråd och fonologi.