Maghrebinsk arabiska

MSA · Fuṣḥā · Literary Arabic · Standard Arabic

The codified supra-regional standard used across the Arab world in education, media, literature, and formal speech. Derived from Classical Arabic, it has no native speakers and no single regional home — it is acquired as a formal register layered above the spoken vernaculars. Cairo, as the historical center of Arabic publishing, broadcasting, and scholarship, serves as its conventional locus.EN

Shami

Talas i Syrien, Libanon, Palestina och Jordanien. Känt för mjuka konsonanter och ett gemensamt kulturellt ordförråd.

Masri

Den mest allmänt förstådda arabiska dialekten, spridd över regionen genom film och musik.

Khaliji

Talas på Arabiska halvön. Bevarar klassiska drag jämte modern urban slang.

Mesopotamian Arabic

Talas i Irak och delar av östra Syrien och sydvästra Iran. Bär stark arameisk och turkisk påverkan och delas internt mellan gilit-varieteter (sydliga) och qeltu-varieteter (nordliga).

Sudans arabiska, som bevarar ett antal äldre drag förlorade i andra dialekter och som formats av lång kontakt med nubiska och andra afrikanska språk.

Ett kluster av konservativa arabiska varieteter över hela Jemen. Anförs ofta som bevarare av drag nära klassisk arabiska som har förskjutits annorstädes.

Hijazi

Arabiskan i västra Saudiarabien, centrerad kring Mekka, Medina och Jiddah. Ligger mellan egyptiska och nadjdiska varieteter och förstås brett på halvön.

Arabiskan i centrala Saudiarabien kring Riyadh. Nära släkt med Gulf-arabiskan men med distinkta vokal- och konsonantdrag rotade i den beduinska Najd-platån.

En arabisk varietet av beduinskt ursprung som talas i Mauretanien, Västsahara och angränsande delar av Sahel. Bär ett djupt berberiskt substrat och en stark muntlig poetisk tradition.

Shuwa Arabic · Baggara Arabic

Talas i Tchad och i angränsande delar av Sudan, nordöstra Nigeria och norra Kamerun. Den huvudsakliga sahelarabiska varieteten, använd som lingua franca långt utanför arabiska samfund.

Darija · Moroccan Arabic

Marockos maghrebisk arabiska, med tungt berberiskt substrat och betydande franska och spanska lånord. Distinkt nog från mashreqi-arabiska för att fungera som ett separat vardagligt språk.

Dziri · Darja

Algeriets maghrebisk arabiska. Internt varierad mellan urbana telliska, sahariska och hilaliska lantliga varieteter; bär ett djupt berberiskt substrat och fransk kontaktordförråd.

Tounsi · Derja

Tunisiens maghrebisk arabiska. Anmärkningsvärd för vokalreduktioner, en rik uppsättning franska och italienska lånord och en litterär skriftlig tradition ovanlig bland talade arabiska varieteter.

Sulaimitian Arabic

Libyens maghrebisk arabiska, övergångsformig mellan västra maghrebisk och egyptisk. Tripolitanska och kyrenaiska varieteter skiljer sig märkbart i ordförråd och fonologi.

Upper Egyptian Arabic

Övre Egyptens arabiska, från Beni Suef söderut till Aswan. Konservativ relativt kairobaserad egyptisk arabiska, med bevarade interdentaler och en distinkt lantlig prestige.

524 km bort

Den berberiska varieteten i Kabylie i norra Algeriet. Den mest dokumenterade och standardiserade algeriska tamazighten, med en stark skriven litterär tradition.

535 km bort

Nordafrikas franska, använd som andraspråk i Algeriet, Tunisien och Marocko. Märkt av kodväxling med maghrebisk arabiska och berberiska.

535 km bort

Algeriets maghrebisk arabiska. Internt varierad mellan urbana telliska, sahariska och hilaliska lantliga varieteter; bär ett djupt berberiskt substrat och fransk kontaktordförråd.

726 km bort

Den berberiska varieteten i Nafusabergen i nordvästra Libyen. Cirka 200 000 talare; ett av få överlevande berberiska språk inom Libyen.

779 km bort

Tunisiens maghrebisk arabiska. Anmärkningsvärd för vokalreduktioner, en rik uppsättning franska och italienska lånord och en litterär skriftlig tradition ovanlig bland talade arabiska varieteter.

814 km bort

Den berberiska varieteten i Rifregionen i norra Marocko. Starkt skild från andra tamazight-varieteter i fonologi, inklusive en kraftig reduktion av slutvokaler.