Arabiska
Arabiska dokumenteras på Dialect Atlas i 17 dialekter, däribland Algerisk arabiska, Egyptisk arabiska, Gulfarabiska.
Dialekter av Arabiska
- Algerisk arabiskaDziri · DarjaAlgeriets maghrebisk arabiska. Internt varierad mellan urbana telliska, sahariska och hilaliska lantliga varieteter; bär ett djupt berberiskt substrat och fransk kontaktordförråd.
- Egyptisk arabiskaMasriDen mest allmänt förstådda arabiska dialekten, spridd över regionen genom film och musik.
- GulfarabiskaKhalijiTalas på Arabiska halvön. Bevarar klassiska drag jämte modern urban slang.
- Hassaniya-arabiskaEn arabisk varietet av beduinskt ursprung som talas i Mauretanien, Västsahara och angränsande delar av Sahel. Bär ett djupt berberiskt substrat och en stark muntlig poetisk tradition.
- Hijazi-arabiskaHijaziArabiskan i västra Saudiarabien, centrerad kring Mekka, Medina och Jiddah. Ligger mellan egyptiska och nadjdiska varieteter och förstås brett på halvön.
- Irakisk arabiskaMesopotamian ArabicTalas i Irak och delar av östra Syrien och sydvästra Iran. Bär stark arameisk och turkisk påverkan och delas internt mellan gilit-varieteter (sydliga) och qeltu-varieteter (nordliga).
- Jemenitisk arabiskaEtt kluster av konservativa arabiska varieteter över hela Jemen. Anförs ofta som bevarare av drag nära klassisk arabiska som har förskjutits annorstädes.
- Levantinsk arabiskaShamiTalas i Syrien, Libanon, Palestina och Jordanien. Känt för mjuka konsonanter och ett gemensamt kulturellt ordförråd.
- Libysk arabiskaSulaimitian ArabicLibyens maghrebisk arabiska, övergångsformig mellan västra maghrebisk och egyptisk. Tripolitanska och kyrenaiska varieteter skiljer sig märkbart i ordförråd och fonologi.
- Maghrebinsk arabiskaDarijaTalas i Marocko, Algeriet, Tunisien och Libyen. Format av kontakter med berberiska, franska och spanska.
- Marockansk darijaDarija · Moroccan ArabicMarockos maghrebisk arabiska, med tungt berberiskt substrat och betydande franska och spanska lånord. Distinkt nog från mashreqi-arabiska för att fungera som ett separat vardagligt språk.
- Modern Standard ArabicMSA · Fuṣḥā · Literary Arabic · Standard ArabicThe codified supra-regional standard used across the Arab world in education, media, literature, and formal speech. Derived from Classical Arabic, it has no native speakers and no single regional home — it is acquired as a formal register layered above the spoken vernaculars. Cairo, as the historical center of Arabic publishing, broadcasting, and scholarship, serves as its conventional locus.
- Najdi-arabiskaArabiskan i centrala Saudiarabien kring Riyadh. Nära släkt med Gulf-arabiskan men med distinkta vokal- och konsonantdrag rotade i den beduinska Najd-platån.
- Saʿīdī-arabiskaUpper Egyptian ArabicÖvre Egyptens arabiska, från Beni Suef söderut till Aswan. Konservativ relativt kairobaserad egyptisk arabiska, med bevarade interdentaler och en distinkt lantlig prestige.
- Sudanesisk arabiskaSudans arabiska, som bevarar ett antal äldre drag förlorade i andra dialekter och som formats av lång kontakt med nubiska och andra afrikanska språk.
- Tchadisk arabiskaShuwa Arabic · Baggara ArabicTalas i Tchad och i angränsande delar av Sudan, nordöstra Nigeria och norra Kamerun. Den huvudsakliga sahelarabiska varieteten, använd som lingua franca långt utanför arabiska samfund.
- Tunisisk arabiskaTounsi · DerjaTunisiens maghrebisk arabiska. Anmärkningsvärd för vokalreduktioner, en rik uppsättning franska och italienska lånord och en litterär skriftlig tradition ovanlig bland talade arabiska varieteter.
Vanliga jämförelser
Alla jämförelser →