Region

Östasien

Sinitiska, japoniska, koreanska — Östasiens språkfamiljer.

Länder

Alla länder →

Dialekter i denna region

Alla dialekter →

Tokyo Japanese

även: Hyōjungo, Standard Japanese

Tokyoområdets varietet som utgör grunden för standardjapanska (Hyōjungo). Bärs nationellt av radio, utbildning och statlig användning.

Kansai-ben

även: Kansai dialect, Kinki dialect, Osaka-ben

Kansairegionens stora dialektgrupp, med Osaka som modernt centrum. Markant skild från Tokyo-japanskan i tonaccent, kopulaformer och idiom. Kyōto-ben behandlas separat här.

Kyoto-ben

även: Kyō-kotoba, Kyoto dialect

Kyōto-varieteten av kansaijapanskan. Historiskt det kejserliga hovets prestigetal, kännetecknad av mjukare kadens, distinkta artighetsformer och ett långt litterärt arv.

Hakata-ben

även: Fukuoka dialect

Dialekten i Fukuoka och Hakatadistriktet i norra Kyushu. Igenkännlig på meningsslutpartiklar som «to» och «tai».

Tōhoku-ben

även: Tōhoku dialect, Zūzū-ben

Dialekterna i nordöstra Honshu kring Sendai. Kännetecknas av minskade vokalkontraster och sammansmälta sibilanter — historiskt karikerade som «zūzū-ben».

Hokkaido-ben

Den varietet som talas i Hokkaido. En relativt ung dialekt formad av 1800-talets bosättning, mestadels nära standardjapanska men med Tōhoku- och kustinfluenser.

Hiroshima-ben

även: Geibi dialect

Chūgokuregionens dialekt i Hiroshima och omgivande Geibiområde. Bekant för många japanska tittare genom film och tv som utspelar sig i Hiroshima.

Nagoya-ben

även: Owari dialect

Dialekten i Nagoya och Owarislätten. Ligger mellan regionerna Tokyo och Kansai och delar drag med båda, samtidigt som den behåller en egen vokaluppsättning.

Miyakoan

även: Miyako, Miyako Ryukyuan, Miyako language

A Southern Ryukyuan Japonic language of the Miyako Islands in Okinawa Prefecture. Not mutually intelligible with Standard Japanese; preserves distinctive Ryukyuan phonology and is severely threatened by shift to Japanese.

Beijing Mandarin

även: Pekingese, Standard Mandarin (basis)

Pekingområdets mandarinvarietet och den fonologiska basen för standardkinesiska (Pǔtōnghuà). Kännetecknas av tunga erhua och avhuggna stavelseslut.

Northeastern Mandarin

även: Dōngběi Huà

Mandarinen i Kinas tre nordöstra provinser kring Shenyang och Harbin. Nära standardmandarin men med en distinkt intonation och rik slang.

Sichuanese Mandarin

även: Sìchuānhuà

En sydvästlig mandarinvarietet som talas i Sichuan och Chongqing. Märkbart avvikande i toner och ordförråd, ofta endast delvis begriplig för standardtalare.

Yunnan Mandarin

även: Yúnnánhuà

Sydvästlig mandarin i Yunnanprovinsen. Bär starkt kontaktinflytande från angränsande tibetan-burmesiska och tai-kadai-språk.

Taiwanese Mandarin

även: Guóyǔ, ROC Standard Mandarin

Taiwans mandarinstandard. Avviker från fastlandets Pǔtōnghuà i uttal, ordförråd och toner, med betydande inflytande från taiwanesisk hokkien.

Hong Kong Cantonese

även: Yuè, HK Cantonese

Hongkongs yu-kinesiska varietet, den mest internationellt erkända kantonesiskan. Prestigevarieteten i kantonesisk film, musik och radio.

Guangzhou Cantonese

även: Canton Cantonese, Guǎngzhōuhuà

Kantonesiskan i Guangzhou och det vidare Pärlfloddeltat. Den historiskt prestigefyllda kantonesiskan; nära släkt med Hongkong-kantonesiskan men med distinkt ordförråd.

Taishanese

även: Toisanese, Hoisan-wa

En avvikande yu-kinesisk varietet från Sze Yup-regionen i Guangdong. En gång den dominerande varieteten i tidiga kinesisk-amerikanska samhällen, särskilt i San Francisco och New York.

Seoul Korean

även: Standard Korean, Pyojuneo

Den seoulbaserade standarden av sydkoreanska. Bärs nationellt av radio och offentlig utbildning och utgör grunden för det mesta av koreansk språkundervisning utomlands.

Gyeongsang

även: Southeastern Korean, Busan dialect

Koreanska i Busan och den sydöstra Gyeongsangregionen. Den mest allmänt erkända icke-standardiserade koreanska dialekten, märkt av sitt tonaccentsystem.

Jeolla

även: Southwestern Korean

Koreanska i den sydvästra Jeollaregionen kring Gwangju. Distinkta vokalrealisationer, meningsslutsändelser och ett rikt lantligt kulinariskt ordförråd.

Jeju

även: Jejueo

Varieteten på ön Jeju, ofta klassificerad som ett separat koreaniskt språk. Bevarar arkaiska drag som gått förlorade på fastlandet och är akut hotad.

Far Eastern Russian

även: Dalnevostochny govor

Ryskan i ryska Fjärran östern kring Vladivostok och Chabarovsk. Den yngsta större regionala varieteten, formad av 1800- och 1900-talets bosättning; nära standardryska med ett regionalt ordförråd knutet till Stillahavslivet.

Khalkha Mongolian

även: Standard Mongolian, Khalkh

Den khalkhabaserade standarden i Mongoliet. Landets officiella språk och den största mongoliska varieteten; har skrivits med kyrilliska sedan mitten av 1900-talet, med planerad återgång till den traditionella mongoliska skriften.

Inner Mongolian

även: Chakhar Mongolian, Southern Mongolian

Mongoliskan i Kinas autonoma region Inre Mongoliet, centrerad kring Hohhot. Nära släkt med khalkha men skriven med den traditionella vertikala mongoliska skriften och med starka kontaktdrag från mandarin.

Buryat

även: Buryat-Mongolian, Buryad

Ett nordmongoliskt språk som talas i Burjatien i Ryssland, norra Mongoliet och delar av nordöstra Kina. Det traditionella buddhistiska litteraturspråket i Transbaikalregionen.

Oirat

även: Western Mongolian, Dörbed

Ett västmongoliskt språk som talas i västra Mongoliet (Khovd, Bayan-Ölgii) och delar av Xinjiang i Kina. Syskon till kalmuckiskan, med en egen skrifttradition baserad på Klart skrift (Todo Bichig).

Daur

även: Dagur

Ett avvikande mongoliskt språk som talas i Heilongjiang och Inre Mongoliet i nordöstra Kina. Geografiskt isolerat från resten av familjen och format av lång kontakt med manchu och mandarin.

Sakha

även: Yakut, Sakha tyla

Det sibiriska turkspråket i Republiken Sacha i nordöstra Ryssland. Det nordligaste turkspråket och ett av de språkligt mest divergerande, med omfattande mongoliskt och tunguskt inflytande.

Sirenik

även: Sireniki Yupik, Old Sirenik

A highly divergent Eskaleut language of the village of Sireniki on the southern Chukchi peninsula, mutually unintelligible with its nearest Yupik relatives and sometimes treated as a third Eskimo branch. Died with its last speaker in 1997; the community now speaks Central Siberian Yupik and Russian.

Manchu

Ett tunguskt språk och det historiska hovsspråket under Qingdynastin (1644–1912). Idag akut hotat, med endast en handfull modersmålstalare i Heilongjiang.

Evenki

Ett tunguskt språk hos ursprungliga renbetessamhällen i centrala och östra Sibirien och norra Kina. Det geografiskt mest spridda tunguska språket.

Nanai

även: Goldi

Ett tunguskt språk i nedre Amurbäckenet, talat i Rysslands Chabarovsk Krai och angränsande Kina. Cirka tusen talare, alla äldre.

Hmong

även: Miao

Ett kluster av hmong-mien-språk talade över höglanden i södra Kina, norra Vietnam, Laos och Thailand. Förts utomlands genom hmong-diasporan efter Vietnamkriget till USA, Frankrike och Australien.

Mien

även: Yao

Ett kluster av hmong-mien-språk talade av yaofolken i södra Kina och angränsande Sydostasien. Systergren till hmong, med cirka 800 000 talare över diasporan.

Wu (Shanghainese)

även: Shanghai Wu, Shanghainese

Den största wu-kinesiska varieteten, talad över Shanghai och nedre Yangtze. Det näst största sinitiska språket räknat i talare efter mandarin, distinkt nog att vara inbördes obegriplig med mandarin.

Min Nan (Hokkien)

även: Hokkien, Taiwanese

Den största min-kinesiska varieteten, talad i Fujian och på Taiwan och över den hokkientalande diasporan i Sydostasien. Grunden för taiwanesisk hokkien och en stor bidragsgivare till singaporiansk hokkien.

Hakka

även: Kèjiā huà

Ett sinitiskt språk talat över fickor i södra Kina och Taiwan av hakka-diasporasamhällen. Cirka 35 miljoner talare, med stora samhällen i Guangdong, Fujian och Taiwan.

Chukchi

även: Lygʼoravetlʼan

Ett chukotkokamtjatkanskt språk på Tjuktjerhalvön i nordöstra Sibirien. Cirka 5 000 talare; ett av få språk med åtskillnad mellan manliga och kvinnliga talformer.

Koryak

även: Nymylan

Ett chukotkokamtjatkanskt språk på Kamtjatkahalvön. Talat av korjakiska renskötare och kustsamhällen; systerspråk till tjuktjiska inom den tjuktjotiska underrenkningen.

Itelmen

även: Western Kamchadal

The sole surviving language of the Kamchatkan branch of Chukotko-Kamchatkan, spoken in villages along the western coast of Kamchatka such as Kovran. Only a few elderly fluent speakers remain; known for extremely complex consonant clusters, and structurally so divergent from Chukchi-Koryak that its place in the family is debated.