Pakistan

Northern Pashto

även: Yusufzai Pashto, Peshawari Pashto

Pashto i Khyber Pakhtunkhwa i Pakistan och delar av östra Afghanistan. Den litterära basen för pakistansk pashto, med den karakteristiska /ʃ/-realiseringen av den historiska retroflexa sibilanten.

Eastern Balochi

även: Pakistani Balochi

Balochi i pakistanska Balochistan, centrerat kring Quetta. Den största balochi-varieteten räknat i talare och basen för det mesta av balochispråkig radio och förlagsverksamhet.

Wakhi

även: Wakhi Pamir

Ett pamiririskt språk som talas längs Wakhankorridoren där Afghanistan, Tadzjikistan, Pakistan och Kina möts. Ett av de mest ålderdomliga iranska språken; bevarar drag från fornpersiskan som gått förlorade på andra håll.

Majhi Punjabi

även: Standard Punjabi

Majhi-varieteten i centrala Punjab på båda sidor av gränsen mellan Indien och Pakistan. Grunden för den litterära standarden för både gurmukhi-skrivet indiskt punjabi och shahmukhi-skrivet pakistanskt punjabi.

Lahnda

även: Western Punjabi, Saraiki cluster

Det västpunjabiska klustret i Pakistan, inklusive saraiki och hindko. Klassificeras ofta som en distinkt språkgrupp snarare än en punjabidialekt.

Urdu

Pakistans hindustanska nationalspråk och ett av Indiens schemaspråk. Språkligt samma talade språk som standardhindi, skild genom sin persisk-arabiska skrift och persisk-arabiska litterära register.

Sindhi

Ett indoariskt språk i Sind­provinsen i Pakistan, med betydande samhällen i Indien efter delningen. Cirka 25 miljoner talare; skrivet med både persisk-arabisk skrift och devanagari.

Kashmiri

även: Koshur

Ett dardiskt indoariskt språk i Kashmirdalen, traditionellt skrivet med en persisk-arabisk skrift (Naskh) men också med devanagari och med arvsskriften sharada.

Burushaski

Ett språkligt isolat talat i Hunza-, Yasin- och Nagardalarna i Gilgit-Baltistan i norra Pakistan. Cirka 100 000 talare; det mest talade språkliga isolatet i Asien.